Ny mätning: Svenska elever presterar under snittet i matte

Den senaste kunskapsmätningen av TIMSS visar att svenska skolelever är kvar på samma nivå som för fyra år sedan. Mätningen visar även att svenskar ligger under genomsnittet i EU och OECD inom matematik. Skolverkets generaldirektör om matteresultatet:Lite besviken tror jag att jag kan säga att jag är.”

I början av december 2020 presenterades resultatet av den senaste TIMSS-mätningen från 2019, en internationell studie som undersöker kunskaper och attityder till naturvetenskap och matematik hos fjärde och åttondeklassare. TIMSS är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen och inträffar var fjärde år.

Kunskaper mäts i förhållande till andra länder och tidigare undersökningar. År 2015 bröts den negativa trenden med nedåtgående resultat sedan starten 1995. Nu visar det sig att resultaten från år 2019 ligger på samma nivå som då, vilket skapat viss besvikelse hos Skolverket. Studien visar även att svenska elever presterar bättre än genomsnittet inom naturvetenskap, men dessvärre under genomsnittet inom matematik.


Styrkor och svagheter inom matte

Resultaten visar att svenska elevers styrka inom matematik är att resonera. I jämförelse med andra länder ligger svenskarna i topp gällande just detta, i både årskurs 4 och 8. Statistik är det innehållsområde som de båda årskurserna presterar allra bäst i. 

Den svagaste prestationen däremot är inom taluppfattning och aritmetik, det vill säga räknelära och dess användning. Detta gäller både för årskurs 4 och 8. Exempel på innehåll är addition, subtraktion, multiplikation, division – och även mer avancerade räkneoperationer som procenträkning, potenser, rotutdragning och logaritmer. 

Gör matten enklare med Albert

 

“Inte skolans bästa gren”

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson uttrycker viss frustration kring resultatet gällande Sveriges prestation som är under snittet inom matematik. 

– Matematik är inte svenska skolans bästa gren, säger han till TT.

Sedan TIMSS-mätningarna startade har svenska elever legat lågt inom matematik, detta trots att insatser gjorts för att förbättra detta. Något Peter lyfter är att det krävs fler legitimerade lärare, bättre läromedel, fler relevanta stödfunktioner och inte allra minst behöver skolsegregationen brytas. 

Gör som 200.000 familjer, prova Albert!

I och med den rådande pandemin finns en oro att situationen ska leda till försämringar till nästa internationella studie. För att rädda detta krävs det att vi tar till de hjälpmedel vi kan. 

 

Källor: TT, Skolverket; 2020